three a clock when we met the first time, a thing I can't remember but I know it anyhow






sörjer över att jag inte har en kamera, glädjer mig över att det finns en kamera på min mobil(wohpwohp) och lyssnar på Otis Redding. Kan inget om kalla kriget till imorgon men orkar inte bry mig. Vill ha helg. Vill dansa. Fast känns ändå helt okej.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0