jag tror jag minns hur man älskar, fast på ett annorlunda sätt.



Hela mitt ansikte känns uppsvällt. Jag måste gå och sova annars kommer jag va sjuk imorgon med mitt dunkande huvud och snörvliga näsa. ush. Tack för idag, för den fina begravningen. En lång, sorglig dag men det var så fint, så himla fint. Vila i Frid. All kärlek till er nu.

Peter Lemarc - Kärlek i Tystnadens Tid


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0